De finns så mycket som stör mig att de börjar bli sjukt irriterande. Att de ska va så svårt att bara skita i de,men kan säga att de é lättare sagt än gjort emellanåt...Sen vi flytta ner till Göteborg så har kontakten med Töreboda folket bara blivit mindre och mindre,vi åker upp emellanåt vilket är jävligt irriterande men vill man träffa folket så måste man ju åka upp eftersom ingen verkar ha tid och lust att åka ner. Varje gång jag åker upp så försöker ja träffa dom står mig nära,ibland är de svårt att hinna med men på ett eller annat sätt så hör jag av mig..Ändå får man höra en massa gnäll...Nått som gör mig ledsen är min underbara vän N som nu har åkt ner till Göteborg utan att ens försöka träffas =( De gör ont,men ja förstår att man kanske inte hinner om man har andra planer men snälla...5 min hit eller dit spelar la för 17 ingen roll..Detta gäller inte bara N utan de finns andra av ens vänner oxå men man kanske blir som bortglömd!? Ingen ringer,ingen kommer,ja tappar både lust och ork till att åka upp och ringa runt. Tiden får utvisa va som händer men just nu känns vännerna långt borta.......Ja har mitt liv här i Göteborg,en underbar familj,goa vänner här nere men de é inte samma sak,ja saknar liksom mina!!

Sen finns de folk här i Göteborg som man kan störa sig på en aning men eftersom man "bara" har dessa så känner ja inte för att öppna käften och göra mig osams me gud och alla...Ibland har ja god lust men inte värt de,inte just nu ialla fall...Finns dom som tror sig vara guds bästa barn som aldrig gör fel,sen har vi dom som tror sig veta bäst..Helt ärligt så håller ja på att tröttna! Ibland kan folk få mig att vilja spy,ärligt talat.....

Anledningen till detta inlägg är för att ja vill att folk ska börja förstå men tror tyvärr inte alla gör de..Slut tjatat om detta...Ska bli spännande och se om någon läser detta!!